När bebisen får ben
Nej han rör sig inte, inte i den bemärkelsen att han tar sig någonstans iallafall. Men hans ben och armar är LÅNGA! väldigt långa och han blir i sina rörelser mer och mer lik sin rastlösa mor. Det är livsfarligt att sitta still helt enkelt. Helst ska varje dag och varje sekund vara ett äventyr.
För han har nu tagit sig ur ligga still på golvet fasen. Han vill röra på sig. Se allt som händer runt omkring sig och vara med och ta och känna. Äventyret har med andra ord flyttat in i hemmet! Än så länge är det Toppen! Jag vill ju ha äventryet. Jag tycker om att det händer lite saker. OCH än så länge ligger ju mitt äventyr trots allt i en hög på golvet och vevar med armar och ben för fulla muggar. Eller så sitter han där jag har placerat honom i mitt knä eller i babysittern. Men snart så. Alldeles försnart så får bebisen ben. Han kommer ta sig framåt, flytta äventyret till våra hyllor och skåp. Äventyret kommer övergå i kaos! Det ska bli spännande. det blir så himla mycket mer på riktigt! Verkligheten kommer med stormsteg emot oss. Och jag ser fram emot det med en nyfiken skräckblandadglädje, bebisbubblan är på väg att spricka (han växer och blir stor)!
Och det slog mig...
Äventyret har bara börjat!
