Som Jesus...

Så hoppas jag nu att min dator snart ska vakna till liv igen. En ny sladd är beställd och sen ska de första återupplivningsförsöken börja. Förhoppningsvis räcker det bra, de där kocko-problemen som den dras med är väl sånt som kommer med åldern. Sånt är ju livet, man blir lite vimsig och vamsig på ålderns höst och på nått vis kan det vara lite charmigt. Med andra ord, det kan jag stå ut med ett tag till. Vi matchar varandra bra på så vis jag och min vän datorn (och då menar jag inte att jag är gammal). Nu är denna kvällen över och helgen är i gång och det känns grymt skönt och jag är redo för morgondagens jobb! Skjortan är struken och upphängd och serviceminded knappen är startad! JAG ÄR REDO! NATTI NATT!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback